”Jag har varit ledare i 20 år så det kan jag nog kalla mig expert på” sa en gång en potentiell arbetsgivare när jag satt på en arbetsintervju. ”Vi dubblade omsättningen förra året och vi har etablerat ett nytt affärsområde” bla bla.

Så fick jag ta del av hela CVn och allt fantastiskt som de gjort. Jag fastnade på siffran 20. 20 år av ledarskap. Betyder det att man per automatik är en bra ledare? Ni vet, man kan ju ha spelat golf i 20 år utan att ha sänkt sitt handikapp nämnvärt. Erfarenhet är en sak, men lärande och utveckling är så mycket starkare.

De flesta av oss vet att reflektion är något som är bra för oss. Det skapar processer som ger oss nya tankar, nya idéer och mental påfyllnad. Vi utvecklas och blir mer medvetna om vad vi gör och varför. Konsekvensen av utebliven reflektion kan vara felaktiga beslut, minskad kreativitet och sämre förmåga till problemlösning.

De flesta av oss lägger inte så mkt tid på reflektion utan vi stressar vidare till nästa möte eller sammanhang. Min rådgivarkollega Svante Randlert skrev en viktig artikel på ämnet reflektion för ett tag sedan och jag tänkte ta vid utifrån ett team-perspektiv den här gången.

Visste du att regelbunden reflektion kan få ett team att öka sin effektivitet med upp till 40 %. 40!! Det är så mycket att man nästan inte har råd att INTE göra ett försök.

Det är ingen raketforskning utan det handlar om att regelbundet och strukturerat lägga i genomsnitt 18 min på att reflektera utifrån 4 frågor:

1. Vad var målet? (ja det är alltså viktigt av många anledningar att sätta tydliga mål)
2. Hur gick det i verkligheten? Nådde vi målet?
3. Vad gjorde vi som var bra?
4. Vad gjorde vi mindre bra och vad behöver vi ändra på till nästa gång?

Metoden heter After Action Review (AAR) och är ett hett ämne inom teamforskningen. Varför är något så enkelt så effektivt kan man fråga sig?

Jo för att fokus ligger på lärande, inte på bedömning. Teamet resonerar sig fram själva och alla kommer till tals, vilket ger fler vinklar. Man utvärderar något som hänt nyligen och det underlättar att sätta nya mål.

Så nästa gång teamet har ett projekt, planerings-/beslutsmöte eller en gemensam uppgift – gör en AAR och kontakta mig efteråt så kan vi tillsammans reflektera hur det gick och vad som kan bli ännu bättre nästa gång.

Källa:
Keiser, Nathanael & Arthur, Jr, Winfred. (2020). A meta-analysis of the effectiveness of the after-action review (or debrief) and factors that influence its effectiveness. Journal of Applied Psychology.